Rysk stäppsköldpadda
 (Agrionemys horsfieldii)  

Rysk stäppsköldpadda (Agrionemys horsfieldii) finns naturligt i Centralasien, bland annat östra Iran, Pakistan, Afghanistan och delar av forna Sovjetunionen. Den förekommer ofta på sandiga torra stäpper och är aktiv endast få månader per år då miljön de lever i är extrem. 
Arten blir könsmogna vid ca 10-12 års ålder och blir ca 15-25 cm och kan väga upp mot 1-2 kilo. Honorna är ofta större än hanarna.
Den ryska hanens undersköld är rätt så flat till skillnad mot andra arter av landsköldapddor där den är mer konkav. Mönstren på över och undersköld varierar. 
Den ryska sköldpaddans skal varierar från beige till gul till olivfärgad, med bruna till svarta markeringar. Plastronet (buken) är antingen helsvart eller har fläckar av brunt eller svart. De har 4 tår på frambenen.
Ryska hanar kan vara otroligt intensiva, aktiva (ibland aggressiva) och kan ibland vara svåra att ha i grupp. Har man en grupp bör man ha flertalet honor till en hane och man bör ha plats att kunna skilja hanen från honorna ifall hanen blir för intensiv.
Arten omfattas av Cites B vilket innebär man ska kunna bevisa var den kommer från dvs ursprungsintyg.

                                                                                    Foto: Jenny Holmberg

Startkit, innelåda och utehage kan vara som för grekiska landsköldpaddor bara att man säkrar utehagen lite extra så de inte kan gräva sig ur den då ryssar är otroligt duktiga grävare.
Bra man har olika sorters gräs och även möjlighet för dem att gräva ner sig i mitten av hagen (så man undviker att de gräver vid staketet på hagen).
Kosten kan också vara som för grekiska. Agrobs orginal är att föredra för ryssar då den innehåller mer andel gräs. Man bör också vara noga med att ge näringsfattig kost som Agrobs testudo, hö och vilda växter, färska och torkade så man inte övergöder dem. Eftersom denna art bara är aktiv under en så kort period varje år är den programmerad att äta så mycket som möjligt medan den är aktiv och vaken för att bygga upp sina reserver för att överleva årets karga och inaktiva tid. Ges den då för kraftig mat och ej dvalas vintertid så kan detta leda till att den växer för fort och blir övergödd vilket kan leda till fetma samt att de inre organ blir påverkade. Detta kan orsaka MBD (Metabolic disease disorder) som innebär en överdriven tillväxt där skelettet inte hinner med. 
Dvalan för rysk stäppsköldpadda är längre än grekiska och ryssar kan även behöva någon grad lägre för att gå ner i djup dvala. 4-5 grader brukar funka bra. 
I naturen kan ryssar dvala 7-9 månader på ett år så det är viktigt man låter arten dvala i fångenskap. Man kan börja dvala dem från första levnadsåret så de inte växer för fort.

Tack till Jenny Holmberg på Sköldpaddsgrejer.se för lånet av bilderna av dina fina ryssar.
Jag kan rek denna artikel: Rysk stäppsköldpadda