Grekisk landsköldpadda

Testudo hermanni finns i hela södra Europa. Den västra populationen (hermanni) finns i östra Spanien, södra Frankrike, Korsika, Sardinien, Sicilien, södra och centrala Italien. Den östra populationen (boettgeri) finns i Serbien, Kosovo, Makedonien, Rumänien, Bulgarien, Albanien och Grekland. Den variant som kallas hercegovinensis finns längs kusterna i Bosnien, Hercegovina, Kroatien och Montenegro.
Grekiska landsköldpaddor är små till medelstora sköldpaddor som finns i södra Europa. Unga djur har ofta en svart och gulmönstrade ryggsköldar, även om färgen kan blekna med åldern till en mindre tydlig grå, eller halmgul färg.

Eftersom grekiska landsköldpaddor kommer från ljusintensiva områden måste man ha ett väldigt bra dagsljus i innelådan till sin sköldpadda. Dagsljus ger UVA strålning som stimulerar bla. aptiten och fortplantningen.
Många tror att om man har sin låda vid ett ljust fönster så behövs inte nåt extra dagsljus men ett bra dagsljus behövs alltid.
Att ha just lysrör tycker jag är bäst då de lyser upp stor del av lådan man har. Har man en lampa för dagsljuset så lyser det endast upp en avgränsad yta så då behövs flera såna lampor för en låda för att man ska få ljus över hela.

Man behöver ha dagsljus med en färgtemperatur på 6500K som liknar solens färger.
Det har kommit nya bra dagsljuslampor som även passar bra till växter. Kompaktlysrör av typen T5 i kombination med högeffektiva reflektorer ger ett bra ljus som inte flimrar som de gamla tjockare lysrören T8 gör.)
Jag har Arcadia T5 med 4 rör på 54 watt till mina vuxna djur och jag är mycket nöjd då den gör att det blir ett väldigt bra allmänljus i lådan. Har man dagsljusarmatur med flera rör kan man med fördel byta ut ett av rören till ett uv-rör. 
Jag har alla lampor ställda via timer på 12 timmar men har man något djur vaket under vintern kan man sänka antalet timmar till runt 8 timmar. Man kan då ha dagsljuset på 8 timmar men sollampan på 6 timmar för att de ska känna av att dagarna är kortare vintertid som i naturen.
Grekiska landsköldpaddor lever där det är mycket sol och och ljus. De behöver därför få mycket solljus även i fångenskap.
Solen är absolut den bästa källan till både ljus, värme och som uv-källa och man ska försöka låta sina djur njuta av solen så mycket det bara går under vår och sommaren!
Grekiska landsköldpaddor behöver komma upp i 30 grader för att deras matsmältningssystem ska komma igång och så de kan smälta maten. Jag har därför värmelampor på i växthuset även sommartid om temperaturen är låg pga dåligt väder. I växthuset passar en IR lampa som värmekälla då dessa är tåliga och inte så dyra att köpa. 

Dagsljus / UVA

Eftersom landsköldpaddor i naturen lever i väldigt ljusintensiva områden måste man se till att de får tillräckligt bra ljus inomhus. Att ha lådan bredvid ett fönster hjälper inte. Bra dagsljus får man genom att ha en ramp med dagsljusrör ex 6500K som liknar solens ljus.
Bäst är T5 armatur med 54 watt. Gärna en armatur med flera rör. Jag har 2 st T5 armaturer med 4 rör på 54 watt ovan lådan till mina vuxna men då är lådan stor och lång. Har man flera dagsljusrör kan man byta nån av dagsljusrören till uv-ljus.

UVB-ljus

UVB-ljus krävs för att sköldpaddan ska tillgodogöra sig D-vitamin och kunna ta upp kalk från fodret man ger. Utan UVB-ljus kan sköldpaddan drabbas av bristsjukdomar eller få ett missformad sköld eller skelett. Bäst är att man har uv-lampor som även avger värme för bästa effekt.
Jag använder HID lampor som Solar Raptor eller MegaRay. HID lampor ger bra ljus, flimrar inte, är energisnåla och har en lång livslängd. Enda nackdelen är att det krävs en ballast för att driva dessa lampor, men ballasten köps bara en gång.
En billigare uv/värmelampa är Mercury vapor ( MW ) lampor som har en äldre teknik med kvicksilver. Dessa lampor flimrar och har en kortare livslängd då de inte tål stötar så bra.
Har man flera djur kan man kombinera en HID-lampa med en värmelampa utan ljus.
Jag har 2 HID lampor + en värmelampa med eller utan ljus bredvid varandra för att skapa en större värmeyta för flera djur hos mina grekiska som är större samt flera i deras innelåda.
Hos mina egyptiska har jag en HID i vardera sida av terrariet så de kan sola obehindrat från andra sköldpaddor.

Värme

Alla reptiler är växelvarma vilket innebär att de själva inte kan reglera sin kroppstemperatur. Det är därför viktigt att sköldpaddans miljö erbjuder en mängd olika temperaturer så sköldpaddan själv kan välja den temperatur den vill ha. En svalare del i lådan och en varmare del brukar vara bra.
På "solplatsen" och rakt under värmelampan bör yttemperaturen vara ca 38 grader.
Man kan mäta detta med en IR mätare så man kan justera om det blir för varmt direkt under värmelampan.
Det naturliga beteende är att sköldpaddan börjar sin dag med att söka upp en solplats där den ligger för att uppnå önskad temperatur, den går sedan och äter. För att kunna smälta maten måste en mängd olika matsmältningsenzymer träda i funktion, vilket de inte gör förrän sköldpaddan uppnått minst 30 grader.
Undvik värmekablar eller värmemattor av alla slag utan värmen ska komma uppifrån som solen gör.

Substrat

Ett underlag av sand-jord blandat 50-50 är att föredra.
Jag använder vanlig sandlådesand och såjord eller jord från trädgården som jag blandar ihop. Det gör inget om det kommer med maskar, gråsuggor eller liknande med jorden som tas in till lådan. De hjälper till att städa i jorden och bidrar på så sätt till ett bra microklimat även inomhus. Ibland tar jag med lite jord från komposten just för att få med maskar etc.
Underlaget ska vara så pass tjockt att sköldpaddan kan gräva ner sig i underlaget.
Har man honor så behöver man ha en del med tjockare underlag om de behöver lägga sina ägg. ( Jag har tjockare underlag precis under sollampan där mina honor alltid lägger sina ägg)
Man kan ha stenplattor eller skifferstenar i lådan för att ha att lägga maten på. ( klorna och näbben slipas då naturligt när de går på dem eller äter maten.)
Små stenar, singel, grus kan man ha ovanpå underlaget å vissa ställen.
Några större stenar kan hjälpa till att skapa lite kuperad, varierad miljö.
Mossa eller löv kan man också ha på en del i lådan. Speciellt till ungar har jag både grön och spaghnummossa i deras låda för ökat fuktighet.
Att ha växter i lådan bidrar till ett bra microklimat och är bra för luftfuktigheten. Jag har växter både i lådan och bredvid.
Växter som passar att ha inomhus är ampellilja, hibiskus, crassula, lavendel, timjan, grästuvor.
Hos ungar klarar sig växterna bra men hos större djur så mejas de ofta ner eller äts upp :-) Hos vuxna djur brukar jag ha grästuvor eller uppstammade växter då dessa tål lite tuffare tag.

Microklimat

I naturen så vandrar sköldpaddan efter marken där det finns växter och vegetation. Luftfuktigheten är mycket högre på marken jämfört med högre upp i luften. Inomhus i våra bostäder är luftfuktigheten väldigt låg.
I naturen är det vanligt att de gräver ner sig för att skydda sig mot stark sol, kyla eller mot rovdjur.
Att ha växter i lådan som man vattnar rejält hjälper till att få upp luftfuktigheten. Att ha grästuvor i lådan är populärt då ungar gärna gömmer sig i gräset och vuxna gärna äter av dem.
När jag tar in grästuvor eller växter från trädgården följer det ofta med daggmaskar, gråsuggor vilka hjälper till att städa i lådan. Man kan också vattna under värmelamporna på kvällen så avdunstar vattnet under dagen.
Ibland duschas både sköldpaddor och inredning med ljummet vatten från en sprayflaska vilket brukar uppskattas.
Till små ungar brukar jag ha fuktad spaghnummossa i deras gömställen eller bo. De små grekiska ungarna gräver ofta gångar under växter eller i underlaget som de sen använder regelbundet för att gömma sig. 
Grekiska sköldpaddorna ska kunna gräva ner sig helt och hållet i substratet/underlaget för att skydda sig från uttorkning. (Man måste därför ha så pass tjockt underlag att detta är möjligt).
Erbjuder man inte ett bra microklimat till sin landsköldpadda är det lätt att de får urinstenar. Dessa bildas om det blir en för torr och/eller en ogynnsam miljö som ex på fel underlag eller hållande i akvarium med en för hög temeperatur överlag.
Det är väldigt viktigt med microklimatet och med luftfuktigheten för sköldpaddorna eftersom kronisk uttorkning ofta leder till njursjukdomar.
Ett dåligt microklimat bidrar också till att sköldpaddan får "pyramidering" av sitt skal. Dvs det blir bulligt/buckligt.

Innelådan

Till små ungar eller mindre djur passar det bra de första åren med en sänglåda eller en begagnad kaninbur. Lådorna bör ha så höga kanter att de inte kan klättra över dem.
Akvarium är inte lämpliga som lådor då dessa blir väldigt varma och eftersom sköldpaddan ser ut kan den stressas. Ska man ändå ha ett akvarium behövs att man har väldigt mkt underlag så botten höjs upp. Man behöver också även måla eller tejpa för på utsidan av glaset med ex dekorplast så sköldpaddan inte ser ut.
Enligt djurskyddslagen måste en sköldpadda på 20 cm ha ett utrymme på minst 1 kvadratmeter och en sköldpadda på 40 cm minst 3 kvadratmeter. Har man flera sköldpaddor måste ytan naturligtvis ökas på. Observera att detta är minimimått, för stort kan det aldrig bli!
Det är ej tillåtet att ha sköldpaddor på golvet enligt djurskyddslagen samt det är väldigt olämpligt pga det blir helt fel miljö för dem.

Till stora sköldpaddor behövs större innelådor. Ju större desto bättre.
Man kan bygga dem i plywood eller liknande material. För att de ska tåla fukt kan man klä dem invändigt med byggplast eller vaxduk.
Jag har målat mina lådor med våtrumsfärg, men båtlack fungerar också. Man får se till att färgen är helt torr och att den luftats ordentligt efteråt innan man har sköldpaddorna i lådan.
Man kan även ta en bokhylla som man lägger ner på rygg. Ta bort ev hyllplan. Klä invändigt med plast och/eller måla den. Ev behövs reglar för att förstärka botten, speciellt om man vill ha den på ben eller på hjul då sand-jord blir ganska så tungt.
Min nuvarande inomhuslåda är byggd av plywood med reglar efter alla kanterna och i överkant som stöder upp och gör lådan mer stabil. Jag har gjort lister där man lätt kan glida ner "avdelare" i form av små plywoodskivor för att kunna dela på lådan vid behov i 2 eller 3 delar. Lådan står direkt på golvet så jag kan stå i den utan att den går sönder för att jag lätt ska komma åt överallt. På överkanten har jag lister som överliggare så de inte kan klättra ut även om de står ovanpå varandra. En rundstång är ditsatt för att kunna hänga lampor från.
För att kunna göra en större solplats har jag hängt flera lampor tillsammans, i detta fall 2 HID och en heatlamp.

Utehage

Planera hagen på ett ställe där solen kommer åt större delen av dagen.
När det är minst 12 grader på natten och 15 grader på dagen så kan du ha din sköldpadda ute.
I början av sommaren får man ibland växla mellan ute och innehage beroende på vädret om man inte kan erbjuda extra värme i utehagen.
Har man möjlighet att ha en värmelampa nattetid eller kallare regniga dagar kan man ha sin sköldpadda ute även när det är sämre väder. Det finns också värmetak man kan använda på ex bolådorna som egentligen är gjorda för kycklingar.
Jag har värmelamporna på i mitt växthus även sommartid om det är dåligt väder ute eftersom sköldpaddor behöver kunna värma sig för att må bra och kunna smälta maten.

I utomhushagen kan man plantera växter som skydd.
En del av hagen kan vara gräsbeklädd men det är viktigt att man skapar en så varierad och så stor hage som man har möjlighet till. Sand/jord, lite större stenar bidrar till en kuperad och en varierad miljö.
Gömställen som ex halva terracottakrukor och en nattplats i ex ett drivhus eller växthus där din sköldpadda kan söka skydd mot regn, blåst eller stark sol.
Man bör tänka på att mindre drivbänkar måste ha automatisk öppnare då de snabbt kan bli väldigt varma inuti. Mina egna vuxna sköldpaddor är ute större delen av våren och sent in på hösten mycket tack vare att de har möjlighet att gå in i växthuset för att få värme via värmelampor. Sen har de ett isolerat bo med värmetak att sova i på natten. Boet är även fyllt med hö.

Är det kallt och blåsigt ute på våren eller sent på hösten så stänger jag deras in-ut lucka och de får endast vara i växthuset. För att det inte ska dra in kall luft har jag satt en sk. köldridå vid sköldaddornas ingång.
I naturen så kommer sköldpaddorna fram från deras gömställen på morgonen och solar för att värma sig. De går sedan runt och letar efter mat genom att lukta på olika växter. När solen blir för varm går de ofta och gömmer sig under buskar eller gräs, för att kanske senare komma fram och äta igen.
Kom ihåg att sköldpaddor kan både klättra och gräva väldigt bra så planera hagen därefter. Jag har betongstenar som "staket" och de är nergrävda ca 20 cm. Inga växter eller andra saker som de kan klättra på ska finnas vid kanterna på hagen så de kan få fäste och komma över kanten.. Allt för många sköldpaddor har rymt eller försvunnit då utehagen inte varit rymningssäker nog.

Olika växter man kan plantera in är bärbuskar, olika sorters gräs, olika geranium ( nävor), smultron/jordgubbsplantor, fetbladsväxter, klöver av olika slag, hibiscus, malva, daggkåpa, lavendel, timjan, rosor.
Gömställen/ grottor kan man bygga iordning av krukor, stenar, betongplattor, tegelplattor osv i din utehage.
Att det finns möjlighet till både sol och skugga är viktigt och sköldpaddan kan då själv styra om den vill sola sig eller ligga i skuggan!
Ett fågelbad passa bra till vuxna djur. Man får byta vattnet ofta så det håller sig frächt. Jag har bad både utomhus i hagen samt inne i växthuset.
Till yngre djur kan man ha pallkrage med nättak eller ex en kaninbur. ( Till små ungar behövs skydd mot rovdjur som fågel och katter)
Försök planera hagen så den är väldränerad och inte blir till en lervällning vid ihållande regn eller att sköldpaddans gömställen i hagen blir till stora vattenpölar. Det är bra om man kan variera hagen både med olika material och med olika nivåer så man får en kuperad hage.

Alla växter i min hage går att äta. Lite ex på olika växter man kan ha i sin hage är: olika gräs, smultronplantor, geranium, funkia, penningblad, spireabuske, rosbuske, vinbärsbuske, klöver och jag har planterat in både rölleka, brännässla och kirskål. (Obs! Man kan ge både blommor, blad och stjälk.)
Jag har flera olika geranium (eller näva som vi kallar dem i Sverige) i utehagen. Vissa av dem äts gärna medan andra blir lämnade ifred. Några av de sorter jag har är blodnäva, flocknäva, liten flocknäva, midsommarnäva och praktnäva. Många av nävorna tål sol och torka och förökar sig lätt.

Färskt vatten ska alltid finnas tillgängligt i hagen. Jag byter vatten varje dag och skurar ur deras lilla vattendamm i utehagen med en diskborste. De har även ett fat med vatten inne i växthuset.

Avel

Mina honor lägger ofta sina ägg under sollamporna så där har jag fixat ca 20 cm djupt underlag som hålls lätt fuktat.
Ibland kan man se honorna gå och lukta eller till och med smaka på underlaget för att se var bästa platsen för att gräva är. De kan även gräva sk "provhål" innan de är nöjda.
Innan äggläggningen brukar de bli oroliga och kan vandra fram och tillbaka. Vissa av mina honor kan ibland gå fram och tillbaks över stenar och annan inredning. För att få äggen att falla på plats eller för att få igång värkarna? De kan också äta mindre eller helt slutar att äta dagarna innan.
Ser jag att de verkar ha svårt att lägga äggen så kan jag ibland ge flytande kalk. Jag tycker det är bra att ha hemma eftersom värpnöd (Om en hona inte får ur sig äggen) kan göra att en hona blir lam i bakbenen eller tom avlider. Har man inte tillgång till det kan veterinär behöva ge en injektion.
Honan gräver ett djupt hål, ställer sig ovan hålet och man kan se hur de drar in huvudet och pressar när värkarna kommer. När äggen kommer ut så leder honan dem ner i hålet med ett av bakbenen. När alla ägg är lagda börjar honan gräva igen hålet.
Mina honor lägger ofta 3-4 ägg och kan efter 3 veckor lägga något ägg till. Äggen mina honor lägger brukar väga i snitt 16-22 gram. 

En bra bok jag kan rek är Naturalistic keeping and breeding of hermann```s tortoise av Wolfgang Wegenhaupt.